Att förstå kraft-kurvan i det föregående inlägget i detalj kräver en viss träning och är kanske främst riktat till de som jobbar professionellt med skidåkning, som tränare eller elitaktiva, samt till de som av annan anledning har starkt driv och tid till att sätta sig in i dessa detaljer. För den som har mindre tid men ändå vill utvecklas som skidåkare erbjuder Skisens flera andra möjligheter att analysera sin skidåkning utifrån nyckeltal som kan plottas mot tid eller mot åksträcka. För kapacitetsanalys använder vi effekt som är ett föresneutralt mått på kroppens nyttogjorda arbete per tidsenhet. Figurerna nedan visar effekt plottad mot tid för fallen med stegrad hastighet och stegrad lutning med kraftkurvor enligt Figur 2 och 3. Det skall nämnas att båda fallen är körda nära testpersonens maximala kapacitet. Utifrån effektkurvan kan vi inte urskilja den skillnad som vi såg ur kraftkurvorna. Detta kan vi dock göra om vi studerar impuls respektive frekvens mot tid.
Figur 4. Effekt vid stegrad hastighet (vänster) och stegrad lutning (höger). Röd kurva är uppmätt med Skisens handtag. Blå kurva är framräknad utifrån rullbandets friktion, hastighet och lutning.
Om man vill studera teknik utan att grotta ner sig i kraftkurvan erbjuder vi enkla nyckeltal så som frekvens, impuls och markkontakttid. Figur 5 visar hur impuls och frekvens ändras för en testperson under maxfartstestet illustrerat till vänster i Figur 4 ovan. Det är här uppenbart att åkaren ökar frekvensen i takt med att markkontakten minskar och impulsen sjunker. Det syns vidare att den horisontella impulsen sjunker mer än den totala impulsen precis som man också ser i kraftkurvan i Figur 2. Detta indikerar att åkaren har potential att förbättra tekniken för att åka mer effektivt i hög fart.
Figur 5. Frekvens och impuls mot stegrad hastighet under maxfartstest.
För den som är intresserad av att mer statistiskt studera hur förmågan att generera kraft ändras med hastighet och över tid erbjuder Skisens möjligheten att plotta så kallade ”force-velocity” och power-velocity diagram, vilket är vanliga verktyg för att analysera sprintlöpares förmåga till acceleration. Dessa visar tydligt hur förmågan att genera kraft i färdriktningen avtar med ökad hastighet. Grovt kan man approximera att kraften avtar linjärt med hastighet. Under denna approximation kommer effekten skala kvadratiskt med hastighet och nå ett maximalt värde innan den faller av mot noll vid den hastighet då kroppen inte längre klarar att generera kraft i färdriktningen. Figur 6 visar två figurer med data insamlad under ett 2.5 timmar långt rullskidpass som illustrerar detta.
Figur 6. Data insamlad under ett två och en halv timmar långt rullskidpass.
Övre begränsningslinjerna i diagrammen i Figur 6 representerar vad som presterades under korta tidsperioder under givet träningspass. Detta är relevant för att estimera förmåga till maxinsats vid spurt eller liknande. En sprintåkare har till exempel mycket god förmåga att generera kraft vid hög hastighet, vilket dock inte nödvändigtvis framgår från ett submaximalt enstaka träningspass enligt ovan. Genom att jämföra kurvor från flera pass blir det dock ett starkt verktyg för att följa utveckling med hänsyn till variation i omgivande faktorer samt för att göra kapacitetsanalys.
Över längre tidsperioder begränsas effekten av vår aeroba uthållighet. Ett mycket användbart verktyg för att illustrera detta är ett diagram som visar medeleffekt över tid, det man inom cykel brukar kalla ”power-profile”. Detta verktyg ger en god bild av total kapacitet. Figur 7 visar power-profile från samma rullskidpass som diagrammen i Figur 6.
Figur. 7. Power profile från ett 2.5 timmars rullskidpass
För power profile gäller precis som för force-velocity och power-velocity diagrammen att den behöver byggas upp över flera pass för att ge en rättvis bild av en åkares kapacitet. Om så görs kan man tydligt karaktärisera passen efter vilka egenskaper som tränats. Om man kör spurter ser man tex höga värden upp till 15-20 sekunder. Vid längre aerob ansträngning fås istället höga värden i spannet 1 minut upp till 20 minuter eller mer beroende på intervallernas längd.
Power profile är väl utvecklat och utbrett inom cykel. Guided Heroes som vi samarbetar har stor kunskap om att använda detta verktyg. Vi håller nu på och lär oss vad som direkt kan överföras till skidor och vad som behöver anpassas. Om man jämför mot cykel kan man kostatera att power-profile är flackare vid skidåkning. Vi når inte lika höga värden för korta tidskonstanter. Detta beror till stor del på tekniska begränsningar i att genera hög kraft vid hög hastighet. I cykel har man inte detta problem eftersom man har en utväxling för att anpassa kraften till hastighet. En gissning är att man inom skidåkning skulle kunna nå riktigt höga värden på effekten om man stakade uppför en ordentligt brant backe. En annan rimlig gissning är att elitåkare bättre kan upprätthålla effekten vid olika hastighet än motionärer kan. Exempel på detta kommer vi återkomma med längre fram då vi har fått tillfälle att testa det på rätt personer under rätt förutsättningar.
Framöver kommer vi också på denna sida återkomma med power-profiles från olika träningspass och för olika åkare. Vi kommer berätta mer om hur ni kan börja jobba med power-profile. Om ni redan nu är nyfikna men inte har Skisens handtag för att mäta i fält kan ni börja med att testa er på en stakmaskin, tex Concept2-skierg. Skierg är ett utmärkt verktyg för att förstå er fysiska kapacitet och potential, dock fångar den inte upp teknisk färdighet vilket begränsar möjligheten att förutsäga förmåga att åka skidor fort i spåret. Om ni redan har kört stakmaskin under många år och har en god kännedom om er kapacitet på denna maskin utan att få ut skidåkningen i spåret tror vi att Skisens är verktyget ni är ute efter.
Under kommande vinter erbjuder Skisens tillsammans med vår Coaching partner Guided Heroes tester för åkstils och kapacitetsanalys i fält baserade på nyckeltal diskuterade ovan. Skisens identifierar din potential och dina utvecklingsområden utifrån vilka Guided Heroes erfarna skidcoacher hjälper dig vidare i din utveckling. Tillsammans hjälper vi dig som vill bli en snabbare skidåkare.
Håll utkik!
-Dan Kuylenstierna
Senaste kommentarer