I fortsatt väntan på snö i södra Sverige roar vi oss med lite mer Vasaloppsstatistik. Tidigare har vi presenterat utdelade prestationsmedaljer per år samt diskuterat hur detta varierar med yttre omständigheter. Det visade sig att prestationsmedaljen är en målsättning som beror på många yttre faktorer som är svåra att kontrollera. I detta inlägg tittar vi på lite alternativa målsättningar för den som inte nöjer sig med att enbart ha skoj, njuta av loppet och ta sig i mål.
Den kanske mest föresneutrala målsättning man kan ha är att sikta på en viss placering. För att normalisera utmaningen kan vi formulera frågeställningen som: Hur svårt är det att avancera ett startled? Vidare kan man fråga sig hur detta beror på vilket led man står i och hur det varierar från år till år.
En faktor som påverkar starkt är hur många som startar i varje startled. Tabell 1 visar hur många som står i varje startled utifrån föregående års Vasaloppsresultat. Det verkliga antalet är alltid större och varierar beroende på hur många åkare som har seedats in i respektive startled. Figur 1 visar antalet startande per led för led 0-6 senaste 6 åren.
Tabell 1: Startled utgående från Vasaloppsplacering
Figur 1. Antal åkare per startled för led 0-6 (a) och antal åkare framför siste åkaren i varje led (b).
I Figur 1 kan man se att det åren 2014-2016 var väsentligt fler åkare inseedade i led 0-6 jämfört med 2017 då det var färre åkare i varje led. Därefter har antalet inseedade åkare per led åter ökat något. För led 0 och led 1 var det 2019 ungefär lika många inseedade åkare som åren 2014-2016 medan det för led 2 till 4 fortfarande är något färre åkare.
Ur Figur 1(a) framgår att det led där störst antal åkare seedas in i förhållande till startledets storlek är led 0 där det i genomsnitt startar ca 250 åkare att jämföra mot det nominella antalet av 150 åkare enligt Tabell 1. Detta medför att det är relativt svårt att försvara sin position i led 0. Man kan också se att det statistiskt sett seedas in fler åkare i led 2 jämfört med led 1. I genomsnitt har under beaktade år 740 åkare startat i led 2 medan 440 åkare har startat i led 1, vilket innebär att leden utökats med 48% respektive 26%. På samma sätt utökas led 3 och led 4 i genomsnitt med ca 12% medan något fler åkare seedas in i led 5 och 6. Slutsatsen av detta är att en åkare som startar längst bak i sitt led måste köra om ganska många åkare bara för att försvara sitt startled till nästa år.
Hur ser det då ut om man tittar på hur många åkare som faktiskt lyckas avancera ett startled, tex hur många av led 1 åkarna lyckas avancera till led 0 och hur många av led 2 åkarna lyckas avancera till led 1? Är det något led som är lättare att avancera till? Figur 2 Visar antal åkare i led 0-4 som lyckas komma topp 150, topp 500, topp 1000 respektive topp 2000.
Figur 2. Antal startande per startled som lyckas placera sig inom topp 150, topp 500, topp 1000 respektive topp 2000.
Figur 2 visar att de åkare som lyckas kvala in till ett startled nästan uteslutande står max ett startled bakom det ledet. Att avancera två startled är extremt ovanligt inom de fyra främsta leden. Det är också uppenbart att två år sticker ut. 2015 var det väsentligt lättare att avancera från led 1 till led 0, led 2 till led 1 respektive led 3 till led 2. Det motsatta gällde året efter, 2016 då det var ovanligt svårt att avancera ett led. I synnerhet gällde detta led 3 till led 2 och led 4 till led 3 samt i viss mån led 2 till led 1. 2017, det år med minst antal inseedade åkare per led sticker inte ut nämnvärt, med undantag för att något fler åkare än genomsnittligen lyckades avancera från led 1 till led 0 så är det för övriga led snarare något färre åkare än genomsnittet som lyckades avancera ett led.
För att få ytterligare insikt i i resonemanget ovan visar Figur 3 andelen åkare per startled som lyckas nå de olika placeringarna.
Figur 3 Andel åkare från respektive led som lyckas nå placeringar inom topp 150, 500, 1000 respektive 2000.
Ur Figur 3 framgår att det 2017, det året med minst inseedade åkare faktiskt var en större andel åkare som lyckades försvara sitt startled oberoende av led. Dock var det inte en större andel än vanligt som lyckades avancera. Samtidigt visar figuren att det 2016, det år med flest inseedade åkare var ovanligt svårt att försvara en position i led 2 och led 3 men framförallt synnerligen svårt att avancera ett led. Svårigheten att avancera 2016 kan förklaras med de många inseedade åkrna i kombination med att det detta år var ett före som försvårade omkörningar då de uppkörda spåren gled betydligt bättre än de vid sidan av.
Sammanfattningsvis kan konstateras att det statistiskt sett är ganska svårt att avancera ett startled på Vasaloppet. Sett till de som startar i led 0-4 är det i genomsnitt mindre än 8% som lyckas med detta varje år. Det svåraste är att avancera från led 1 till led 0 medan det är lättare att avancera från led 4 till led 3. Däremot är det statistiskt sett lite fler åkare som lyckas avancera från led 2 till led 1 än led 3 till led 2. Detta stämmer väl med hur många som seedas in i varje led. En ganska lagom målsättning är däremot att försvara sitt startled, ca 50 % av de startande klarar detta varje år, sett till de som startar i led 0 till led 4. Slutligen kan konstateras att det är en oerhört tuff målsättning att avancera 2 led. Vanligtvis lyckas en eller ett par led 4 åkare avancera till led 2 och något färre från led 3 till led 1. Att en led 2 åkare har lyckats avancera till led 0 har inte inträffat under senaste 6 åren.
/Dan
Senaste kommentarer