Även om vintern i södra Sverige fortfarande tvekar börjar vi Vasaloppsåkare allt mer fundera över det som för många av oss är årets stora idrottsliga utmaning. En dröm för många är att ta medalj. Vasaloppets prestationsmedalj är mytomspunnen bland motionärer. Segrartiden har förbättrats sedan första upplagan 1922, men utmaningen att klara loppet inom segrartiden plus 50% har bestått.
När jag åkte mitt första Vasalopp 2011 var medaljen en av tre målsättningar. De två övriga var att komma i mål samt att åka under 6 timmar. Jag gick i mål på 5.53 och klarade således två av tre målsättningar. Dessvärre var det en herre vid namn Jörgen Brink som åkte på den för mig ofattbart snabba tiden 3.51, vilket innebar att jag bommade medalj med ca 6 minuter.
Fast besluten att ta medaljen kom jag tillbaka året efter. Med ett års rutin och extra träning lyckades jag då genomföra loppet på 5.01 och knep min medalj trots att Jörgen Brink körde in på den nya rekordtiden 3.38. I bussen på vägen hem var vi några som pratade om att det var extra tufft att få medaljen just 2012 då loppet gick på rekordtid. Aldrig tidigare hade man behövt köra fortare för att få medalj.
Jag har funderat lite på om resonemanget verkligen stämmer. Är det svårare att ta medalj då loppet går fort? För att ta reda på det tittade vi på resultaten från alla Vasalopp sedan 1980. Totalt har närmre 100 000 medaljer delats ut sedan dess, Figur 1 visar antal medaljer per år.
Figur 1 Antal medaljer per år på Vasaloppet sedan 1980.
Utifrån figuren ovan kan man konstatera att det 2011 delades ut färre medaljer än 2012 trots att loppet gick fortare 2012. Man kan vidare konstatera att antalet utdelade medaljer 2012 var ganska precis 2500, vilket av en händelse också är medelvärdet av antalet medaljer utdelade per år. Det visar sig vidare att antalet utdelade medaljer 1998, det tidigare rekordåret, också tangerade 2500. Så långt finns det alltså inget stöd för att det skulle vara svårare att ta medalj om loppet går fort.
Samtidigt visar Figur 1 att antalet utdelade medaljer varierar ganska mycket från år till år så det förefaller inte heller vara en helt föresneutral målsättning. Man kan se en lätt tendens till att variationen i antal medaljer har blivit lite mindre under senare år jämfört med under 1980 talet. Detta kan dels förklaras med att skejt är förbjudet sedan 1987 och att spåren därför håller bättre, men det kan också antas bero på att organisationen har blivit allt bättre på att erbjuda en jämn spårkvalitet oberoende av väderförändringar. Om det snöar under loppet så som 2007 och 2019 är det dock inte mycket man kan göra. Det är heller inte mycket att göra om spåren i det närmsta smälter bort under loppets gång så som 2015.
Att yttre omständigheter påverkar hur många som får medalj är nog de flesta överens om. Hur det påverkar är dock inte helt uppenbart. 2007 och 2019 var som sagt båda långsamma år med snöfall. Antalet medaljer var dock väldigt olika. 2007 delades rekordmånga medaljer ut medan det 2019 var relativt få som fick en medalj i sin hand vid målgång. Trots detta är uppfattningen att det är lättare att få medalj ett år med långsam vinnartid ganska utbredd. För att utreda frågan ytterligare utvidgar vi Figur 1 till att visa också vinnartiden för varje år sedan 1980.
Figur 2: Antal medaljer och vinnartid för varje år på Vasaloppet sedan 1980.
I Figur 2 kan vi se att antal medaljer har ökat med ca 20% sedan 1980. Man kan också se att den trendnormaliserade vinnartiden har förbättrats med ca 20 minuter. Som väntat visar figuren också relativt stor spridning i mätdata. Standardavvikelsen för antalet medaljer är 670 och standardavvikelsen för segrartiden är 22 minuter. Detta kan omsättas till att det ett normalt år i runda slängar delas ut mellan 1900 och 3200 medaljer och segrartiden ligger mellan 3:40 och 4:24, om datan trendnormaliseras till dags dato. Sett till enskilda år var 1998 och 2012 rekordsnabba år, då loppet gick på ca 3.38, båda åren delades ca 2500 medaljer ut vilket precis tangerar medeltalet för perioden 1981-2019. Också 1989, det långsammaste året i modern tid med en segrartid på 5:09, delades ca 2500 medaljer ut.
Det minsta antalet medaljer som har delats ut sedan 1980 är 1306, vilket inträffade 1986 som för övrigt var sista året med fri stil. Andra år med få medlajer är 1992 och 2015 då 1398 respektive 1564 medaljer delades ut. Dessa tre år med rekordfå medaljer har gemensamt att segrartiden var under 4 timmar, altså relativt snabba lopp. Det finns också år då det har varit betydligt lättare att ta medalj, tex 1991 och 2007 då närmre 4000 åkare tog medalj. Dessa bägge år var långsamma år, vilket ger visst stöd för att det skulle vara lättare att ta medalj ett långsamt år. Dock är det inte hela förklaringen, vilket bevisas av motexemplen 1989 och 2019. Med hänsyn tagen till att segrartiden generellt förbättrats över tid var 2019 ett långsammare lopp än 2007 men inte fullt så långsamt som 1989 och 1991 då segrartiderna var över 5 timmar.
Sammanfattningsvis säger inte segrartiden i sig så mycket om hur många som tar medalj. Det verkar som att andra faktorer avgör mer, tex om täten kör offensivt eller avvaktande eller om förhållandena förändras signifikant mellan tät och motionärer. Förra året var som sagt ett långsamt år då medaljtiden snuddade vid 7 timmar. Sett till placering var det dock signfikant svårare att ta medalj 2019 än vad det var rekordåret 2012. Vi kan också konstatera att man kan vara lyckosam och få en medalj på placeringar uppemot 4000 om man väljer rätt år medan det i genomsnitt krävs en placering runt 2500. På samma sätt kan man ha otur och missa medalj på betydligt bättre placering. Under de senaste 20 åren har en placering bland topp 2000 räckt till medalj vid nio av tio tillfällen, vilket innebär att den som står i led 3 har en god chans på medalj. Också i led 4 har man en god chans att få medalj även om man med stor sannolikhet behöver åka om en del åkare. Den som står längre bak och drömmer om medalj kan låta sig uppmuntras av att slumpen gynnar den envise. Under de senaste 20 åren har en placering runt 3000 vid fyra tillfällen räckt till medalj.
Med denna sifferexercis vill vi önska er lycka till med träningen och håller tummarna för att just i år är det år då alla omständigheterna spelar er i händerna så att ni uppnår er målsättning. Under veckorna fram emot Vasaloppet kommer vi på denna sida släppa lite mer kuriosa kring Vasaloppet, tex hur svårt det är att nå en viss placering, avancera ett led samt hur mycket segrartiden har förbättrats genom åren.
/Dan
Senaste kommentarer