Hoppas att ni alla har haft en fin julledighet. Kanske en del av er också har kommit ut och åkt lite skidor. Åtminstone om ni som bor längre norröver. I södra Sverige lyser snön fortfarande med sin frånvaro så vi har roat oss med lite tester på rullband. Vi har tagit tillfället i akt att titta lite djupare i hur kraften i stavarna ser ut då vi kör fri stil.
Vi får ofta frågor om hur vi mäter effekt i skate. Det är en väldigt bra fråga. Eftersom vi enbart mäter i stavarna kommer vi ju inte mäta hela kroppens arbete. Utifrån tester på rullband har vi dock sett att det vi mäter är väldigt konsekvent. En åkare som kör treans växel har en viss andel kraft i stavarna och med vetskap om denna faktor kan vi sedan beräkna hela kroppens bidrag. Det går också utmärkt att använda nyckeltal och kraftkurvor för feedback.
Figur 1 visar nyckeltal för 8 st 3 minutersintervaller i fri stil. Notera hur frekvensen går ner och impulsen upp för intervall 5-7 då åkaren kör tvåans växel.
En intressant spaning i Figur 1 är att effekten sjunker signifikant för intervall 5-7 trots att hjärtfrekvensen inte ändras nämnvärt. Förklaringen är naturligtvis att effekten som visas i grafen enbart är stavarnas bidrag. Genom att jämföra mot extern effekt beräknad från friktion, hastighet och lutning kan vi få fram hur stor andel av effekten som går genom stavarna i olika växlar, se Figur 2.
Figur 2 visar att ca 75% av kraften går genom stavarna i 3ans växel och ca 35% i 2ans växel. En intressant notering är att den sista intervallen som går i 3ans växel har något högre andel kraft i stavarna, viket kan vara ett resultat av att åkaren mattats i benen under de tre föregående intervallerna.
Vetskapen om andel kraft från stavarna är mycket användbar för den som vill använda Skisens för intensitetsstyrning i skate. Vi kan då använda en algoritm för att detektera åkstil och därefter multiplicera med kompensationsfaktorn för överkroppens bidrag så att vi får fram helkroppsarbetet i enlighet med Figur 3. Det är tydligt att hjärtfrekvensen återspeglar effekten väl.
För djupare insikt kan vi också titta på kraftkurvorna. Figur 4 nedan visar kraftkurvor i treans växel och Figur 5 visar dito från tvåans växel.
Kraftkurvorna i Figur 4 visar på mycket god symmenri och liknar kraftkurvorna från stakning medan kraftkurvorna i Figur 5 är asymetriska vilket är att vänta i tvåans växel. Man ser också att markkontakttiden är längre vid tvåans växel vilket också är naturligt med tanke på den lägre hastigheten. Vidare tolkning kring kraftkurvornas utseende och hur det återspeglar skidtekniken kommer vi återkomma till längre fram men för jämförelse tar vi med också kraftkurvor från stakning i 19 km/h och 3 grader vilka visas i Figur 6 nedan. Dessa kan jämföras med Figur 4.
Senaste kommentarer