Nu har vi landat i Göteborg efter intensiva dagar i Mora och Sälen. Vi har också fått tid att dyka djupare i svaren som kom in till vår tävling där man förutom att gissa medeleffekt även ombads motivera hur man önskar använda Skisens effektmätare. Vinnaren är utropad sedan tidigare men som så ofta är det i detaljerna de mest intressanta sanningarna ligger.
Det är spännande läsning hur ni skidåkare vill använda våra produkter och tjänster. Ni är många som vill använda utrustningen för att utveckla er skidåkning. Andra är mer specifika och anger att ni vill förbättra er på Vasaloppet. Ett par av er har ambition att vinna loppet. Det är en kittlande tanke. När ser vi första Vasaloppssegraren som kör med effektmätare och vad kommer vi lära oss av det?
En sak vi kommer få svar på när Vasaloppssegrarna kör med våra handtag är vilken effekt som verkligen krävs för seger över nio mil i fäders spår. I år var tävlingen som sagt baserad på empirisk skattning utifrån mätning på andra åkare. Vi har fått lite reaktioner om att effekten låter väl hög. Och vi håller med, 180 watt för tjejer och 275 watt för killar är verkligen högt över 9 mil, men detta är också otroligt vältränade idrottare så vi förväntar oss höga värden. Frågan är om vi förväntar oss fullt så höga. Hur vet vi vad som är rimligt? Ingen har ju mätt detta tidigare.
Herrsegraren Tor-Leif Syrstad var snabb med att kommentera att 275 watt stämmer med hans tröskel på Skierg. Det var väldigt roligt att han delade med sig av och en god indikation på att vi är i rätt storleksordning. Men vänta nu -kan man hålla tröskelwatt över ett helt Vasalopp? Naturligtvis inte. Tröskeln kan definieras på lite olika sätt men om vi tar functional threshold power (FTP) som är ett av de vanligaste begreppen definieras det som den effekt en åkare klarar hålla i en timme (https://gccoaching.fit/2015/12/10/what-is-the-difference-between-lactate-threshold-lt-and-functional-threshold-power-ftp/ ). Årets Vasalopp tog nästan fyra timmar så vi skulle förvänta oss ett värde som är ca 10% under FTP. Forskning har visat att medeleffekten sjunker ca fem procent när arbetstiden dubbleras.
Utifrån våra bästa mätningar och skattningar har vi ändå kommit fram till 275 watt. Hur förklarar vi detta? Vi ser egentligen inget konstigt alls i det. Tröskel på stakmaskin behöver inte vara samma sak som tröskel i spåret. Vi har under senaste fem åren testat våra handtag på både motionärer och Vasaloppssegrare och det vi har sett är att duktiga åkare ofta kan nå en högre effekt ute än vad de gör på stakmaskinen. För en sämre åkare är det i regel tvärtom.
Att en sämre åkare inte får ut effekten i spåret är ganska lätt att förstå eftersom man måste ha en god teknik för att få kraften i färdriktningen medan man på en stakmaskin får ner effekten i svänghjulet oavsett hur man drar. Hur det kommer sig att duktiga åkare kan ha högre effekt ute än i spåret är inte lika intuitivt. En förklaring är att tekniskt skolade åkare kan dra nytta av de mikrovilor som erbjuds i fält men inte på en ergometer. Rörelsemönstret på en ergometer är också mer låst vilket kan leda till en sämre rörelseekonomi. Det finns studier i både löpning och cykel som styrker detta resonemang.
Sedan ska vi inte sticka under stol med att det ligger en del antaganden bakom våra beräkningar. De två viktigaste parametrarna är glidfriktion och luftmotstånd. Effekten av ”drafting” är ganska stor vid de farter elitåkare håller. Även friktionen kan påverkas både positivt och negativt av hur många åkare som kört före i spåret. Vi har också utifrån resultat i loppet goda skäl att misstänka att Lager157 hade fantastiska skidor. Därför har vi antagit att Syrstad’s skidor hade 10% lägre friktion än våra testskidor. Siffran 275 watt grundar sig på en friktionskoefficient av 0.025, vilket är något trögt före men inte supertrögt. Till exempel mätte vi vid Vasaloppet 2020 en friktionskoefficient av 0.038.
Även om årets Vasalopp inte var jättetrögt för åkarna i täten var det långt ifrån ett lätt lopp för den breda massan. Friktionen längre bak var troligen högre än för åkarna i täten eftersom spåren snabbt gick sönder i det blöta föret. Ett mått på hur föret förändras längre bak är att titta på hur många som tog medalj. På herrsidan delades 1086 medaljer ut, vilket är historiskt lågt. På damsidan var det ännu svårare att få medalj. Endast 104 medaljer delades ut till damer. Detta är dock mindre unikt. Det är alltid svårare att ta medalj på damsidan eftersom de bästa tjejerna alltid går hårt från start och ligger i rygg på herråkare. Hur antalet medaljer har varierat från år till år kan ni läsa i tidigare inlägg https://skisens.se/2019/12/29/drommen-om-medalj/.
En av anledningarna till att vi satte upp tävlingen där vi bad er gissa segrarnas effekt var att vi är nyfikna på vad skidåkare i allmänhet vet om effekt och vad som är rimliga siffror. Utifrån era svar förefaller många ha en god känsla för vilken effekt en skidåkare kan hålla. Om vi utesluter outliers, bland annat en som gissade på effekt i nivå med en lätt motorcykel, så landade både damsegrarens och herrsegrarens effekt inom en standardavvikelse från medelvärdet av alla gissningar. I rena tal var gissningen att damsegraren hade 235±69 watt och herrsegraren 283±83 watt.
Utifrån gissningarna verkar det som att det var lättare att gissa herrsegrarens effekt. Kanske detta beror på att en majoritet av skidåkarna på Vasaloppet fortfarande är män och har lättare att relatera till effekten för en herråkare. En sak som flera kanske missade i sammanhanget är kroppsviktens inverkan. Herråkare väger i genomsnitt ca 25% mer än damåkare vilket innebär att effekten för en damåkare är lägre än för en herråkare på motsvarande prestationsnivå. Om vi normaliserar om damsegrarens effekt till vikten för herrsegraren får vi 225 watt vilket indikerar att ni som gissat har bra koll på skillnaden i kapacitet mellan dam och herråkare.
Det har blivit ganska mycket jonglerande med siffror i detta inlägg. För att fortsätta på inslagen väg hoppar vi till en kuriosa fråga som vi fick i montern. Hur mycket energi gör man åt under ett Vasalopp? Effekt integrerat över tid är energi så den frågan är rättfram att svara på. Det vi behöver veta är åkarens verkningsgrad. Enligt flera vetenskapliga studier ligger denna runt 18%, vilket ger oss att dam- och herrsegrarna omsätter ca 3700 kcal respektive 5000 kcal. För att bättre förstå vad detta innebär så svarar 5000 kcal mot nästan ett och ett halvt kilo okokt pasta. Om åkarna ska tillföra energin under loppet så motsvarar det ungefär 8 liter starkt blandad sportdryck.
Innan vi rundar av tänkte vi hoppa tillbaka där vi började, nämligen hur alla ni skidåkare vill använda våra handtag. Förväntat och glädjande är ni många som vill använda dem för intensitetstyrning och optimerad träningseffekt på samma sätt som på cykel. Ni är också många som skriver att ni vill använda dem för att kunna träna lika bra ute som på Skierg. Det är egentligen huvet på spiken. Stakmaskin är fantastiskt för att det är så mätbart, men det blir ju aldrig helt detsamma som att åka skidor ute. Med Skisens handtag kan man enkelt följa upp att ens förbättring på stakmaskinen även leder till förbättring i spåret. En enkel screening är att jämföra effekt på stakmaskinen mot effekt i fält. Den som ligger lägre i fält tjänar troligen på att förbättra sin åkteknik medan den som ligger högre i fält troligen redan har en god teknik och kan fokusera mer på kapacitet.
Vår gissning är att mycket fler metoder och användarcase kommer dyka upp ju mer handtagen används. Ett särskilt pris kommer vi ge till dig som gav den poetiskt vackraste motiveringen, ”Med kärlek på varje träningspass”.
Senaste kommentarer