För många som kör Vasaloppet är den stora målsättningen just att ta sig i mål vilket är en fantastisk prestation. För ett fåtal är den att vinna. Mellan dessa ytterligheter finns en stor grupp åkare som gillar att pressa kroppen det där lilla extra. Kanske man redan har kört några Vasalopp och tickat av målsättningen att ta sig till Mora. I denna text resonerar vi om hur man då kan tänka för att sätta sitt nästa mål.
Att sätta mål på Vasaloppet är inte lika lätt som på till exempel ett löplopp där den resultatdrivna kan sikta mot en specifik tid. Detta funkar naturligtvis även på Vasaloppet men risken är att drömmen snabbt kan segla förbi om de yttre förutsättningarna går emot en. Att tiden på Vasaloppet inte speglar prestationen är lätt att förstå av att segrartiden efterföljande år historiskt sett kunnat variera med över timmen vid flera tillfällen, Figur 1 nedan visar Vasaloppets segrartid år för år sedan 1980. Utöver den stora variationen år till år kan vi se en trend att segrartiderna i medeltal blir kortare. Det återstår att se om denna trend kommer hålla i sig framöver. En intressant aspekt är om fluorförbudet kan ha en inverkan.
Figur 1. Vasaloppet segrartid år för år sedan 1980.
Hur ska vi då tänka istället för att sätta mål? Inom personlig utveckling brukar man prata om att mål ska vara SMARTa -specifika, mätbara, realistiska, accepterade och tidsatta. Man kan också dela in mål i prestationsmål och resultatmål, där de förstnämnda främst är beroende av ens egen prestation medan de sistnämnda beror på ens egen prestation i relation till andras prestation. Om detta har Johan Olsson pratat mycket och skrivit om i sin bok ”Våga välja eget spår” som han och Anna skrivit ihop med mentale coachen Stig Wiklund. De förespråkar starkt prestationsmål och vi är av samma åsikt.
Den stora utmaningen på ett Vasalopp är hur man ska sätta prestationsmål när åktiden inte speglar prestationen. Det är lätt att vi kan sätta upp ett tidsmål som inte är realistiskt för att föret helt enkelt är för trögt. Då behöver vi ett annat mätetal. I detta sammanhang är effekt som vi har skrivit om flera gånger ett mycket bättre nyckeltal. För den som kör med Skisens stavar kan man sikta på en viss medeleffekt, vilket är mycket mer oberoende av före, se till exempel vårt senaste nyhetsbrev (Hitta träffen i stakningen med Skisens | SKISENS).
För den som inte mäter effekt behöver vi hitta andra mätetal. Ett vanligt mål på Vasaloppet, i synnerhet för de som står lite längre fram, är att sikta på en viss placering. Per definition är placeringsmål beroende av andras prestation och på så sätt ett resultatmål. Det fina är dock att när det är många åkare med som på Vasaloppet blir det statistik snarare än direkt konkurrens och då kan man se även ett placeringsmål som ett resultatmål och givet de utmaningar som nämnts med tidsmål enligt ovan är placeringsmål i vårt tycke mycket bättre prestationsmål än åktid. Ännu bättre kan vara att relatera sin placering till i vilket led man startade. Ett mål kan till exempel vara att avancera ett startled. Om detta har vi skrivit i ett tidigare nyhetsbrev (Hur svårt är det att avancera ett startled på Vasaloppet? | SKISENS), där vi visade att det för led 1-4 är ca 5-10% som lyckas med konststycket att avancera ett startled. Vi visade också att avancera två startled är extremt ovanligt.
Figur 2. Antal åkare per startled som når en placering inom topp 150 (a), topp 500 (b), topp 1000 (b) respektive topp 2000 (c).
Ett annat vanligt mål på Vasaloppet är att ta medalj, det vill säga att åka på en tid som är snabbare än segrartiden plus 50%. Om man utgår från att segraren över tid är lika stark och att täten alltid kör hårt är detta på sätt och vis ett prestationsmål. Under många år har också antal medaljer i medeltal legat ganska konstant runt ca 2400. Variationen från år till år är dock stor, dels beroende på hur fort täten kör men också hur bra föret håller. Figur 2 visar antal medaljer per år sedan 1980. Man kan se att variationen är väldigt stor, från nära 4000 medaljer 2007 till inte mycket mer än 1000 medaljer 2024. Man kan också se en tendens till att medaljerna under senare år har blivit färre. Om denna trend håller i sig återstår att se, men det kan vara en tänkbar konsekvens av att Ski-Classics lagen kommit in och driver upp farten i täten.
Figur 3: Antal medaljer på Vasaloppet sedan 1980.
Sammanfattningsvis vet endast du själv vad som är rätt mål för just dig, men vi hoppas att denna text kanske ger dig lite perspektiv som kan vara nyttiga för att du bättre ska kunna analysera din prestation och fortsätta din utveckling.
Senaste kommentarer